fredag 31 augusti 2007

Min första kontakt med min läkare

Intressant dag. Jag förstår liksom inte var den tagit vägen och allt känns... konstigt. Men jag antar att det känns bra. Det borde kännas bra.

Jag åkte tidigt till skolan (vi hade en föreläsning och jag tänker att jag går tills det att jag vet något, om något. Har ju ännu inte träffat läkare.)

Klockan elva skulle jag vara hos min psykolog (och som tur är så ligger den byggnaden granne med skolan.) Så fort jag kommer till skolan och börjar att lyssna till kvinnan som pratar, ja då, börjar min mage att göra uppror. Det slår liksom aldrig fel. Så fort jag sätter mig i "skolbänken" så börjar magen att leva om. (Nämner allra hastigast att jag har magkatarr och har haft det sedan jag var tio år.) Grejen är bara den att problemen nästan uteslutande uppkommer i stressfyllda situationer.

Anyway, jag observerar bubblandet och står ut i några timmar. Sedan säger jag till läraren att jag har tid på sjukhuset och försvinner iväg...

I väntrummet väl på plats så börjar jag att förbereda ett litet "försvarstal", gällande sjukskrivning osv. Jag har inte hittat något svar från henne i inkorg (mail) och tänkter liksom att jag ska överlämna brevet under "sessionen" och sedan prata litet om det och om mina minnen som kommit upp till ytan. Men när klockan väl slår elva så kommer hon och hämtar upp mig med en karl bakom sig. "Karln" (rätt unge kille), är tydligen min läkare, och nu ska vi visst prata.

Oj, va? Ja, har du inte fått mitt mail säger hon? Näe. Måste ha kommit bort. Illa. Dumma hotmail. Och som alltid framför en läkare blir det lite... konstigt. Stelt. Svårt att förmedla. Hur mycket ska man förmedla? Han är ju läkare och inte psykolog. Ja, jag babblar på om mina sömnsvårigheter och problemen jag upplever med pressen och stressen i skolan. Passar också på att nämna att jag tidigare träffat "beslutsfattare" som alltid missbedömt mig och mitt behov av hjälp då jag tydligen signalerar välmående och kompetens. (Och sen så är det ju så att man alltid träffar personer med makt i sina händer under "bra dagar".)

Men du som är så verbal och skrattar osv. Högfungerande liksom! Yeah, right, in my (piiip!)


Men gissa min förvåning när han var hur stöttande som helst, och likaså min psykolog. Hon (psykologen A) sa att hon efter mitt mail insett att det faktiskt blir för mycket för mig. Och du gör ett fantastiskt jobb och ja, jag inser att denna process kommer att vara oerhört påfrestande för dig. Och jag. Vi. Finns här för dig och ska hjälpa dig att klara detta. Oj. Jaha. Wow. Liksom. Oj igen.

Däremot tyckte de båda att jag skulle prova på att plugga femtio procent och se hur det går. Om möjligheten finns. Annars skulle de hjälpa mig att prata med berörda personer om det. Oj. Wow. Ja, jag provar väl säger jag. Men fungerar inte det har jag inga som helst problem med att sjukskriva dig helt heller säger han. Jag tycker att jag har tillräckligt med underlag. Jaha. Oj. Vad för underlag? (Mina förvrängda och påhittade historier om att jag blivit sexuellt utnyttjad av pappa och hans kompis tänker någon del i mig.)

Du gör ju verkligen allt för att få uppmärksamhet du T ekar min mors röst i mitt huvud. Att du lider är enbart ditt problem och ingen annans. Hur vågar du!

Sedan pratar jag och läkaren lite om min icke-existerande sömn och vad jag kan tänka mig för mediciner osv. Han förklarar lite om dem och vi kommer iallafall fram till att jag ska prova propavan till en början, och fungerar inte det nämnde han imovan och stilnoct. Jaha. Jaa tack då, -ta i hand-, trevligt att träffas.

Sedan pratar jag och A lite om mina minnen och det känns bra. Hon ser och förstår och bekräftar. Vi pratar om min dissociation en del.

Hemma nu. Min sambo hade fikabesök när jag kom hem. Hans mor och hennes väninna. Väninnan är ett medium och sa att vi hade en liten farbror i vår lgh och att det fanns en massa jobbiga energier här. Jaa. Så är det kanske.

Nu ska jag springa och hämta min lilla vackra på skolan och sedan hem till mat och apotek och bio och mys och ja. Mitt vuxna liv.

5 kommentarer:

Anonym sa...

:) fatta hur bra du är. superhjälte. det är bra om det funkar med propavan. de andra nämnda är mer beroendeframkallande (halvknark fast det säger inte läkarna, därför måste jag säga det.. :P)

vill att allt ska bli bra för dig

värme

Anonym sa...

Oi, achei teu blog pelo google tá bem interessante gostei desse post. Quando der dá uma passada pelo meu blog, é sobre camisetas personalizadas, mostra passo a passo como criar uma camiseta personalizada bem maneira. Se você quiser linkar meu blog no seu eu ficaria agradecido, até mais e sucesso.(If you speak English can see the version in English of the Camiseta Personalizada.If he will be possible add my blog in your blogroll I thankful, bye friend).

Anonym sa...

Det låter som om han kanske var rätt ok den där läkaren? Eller hur känns det? Det vet du kanske inte än. Jag tycker i alla fall att du har varit jätteduktig, och se vad bra respons du fick på ditt välskrivna brev!

Jag har haft sömnproblem i åtta år, och äter propavan och stilnoct. Det funkar för mig, men det är klart att det ultimata vore om jag kunde sova av mig själv. Men det gör jag inte, och av två onda ting väljer jag tabletter. För om jag inte får min sömn då funkar ingenting i mitt liv.

Värme till dig! (Låter härligt med bio och mys ...)

Luftrum sa...

Tack för ert stöd korpis och cza. Det värmer. Ni är fina så fina.

Ska svara och skriva mer när jag tagit mig ut ur detta tillstånd. Min kämpe är framme och jag har utmålat hela världen till min fiende och jag måste slåss och sparkas tills jag inte har några krafter kvar. Då vill jag lägga mig ned och självdö.

Anonym sa...

Vad bra att korpdotter varnade lite för då kan jag också göra det: Stilnoct är inte så där himla bra, många människor gör konstiga saker på nätterna när de tar Stilnoct. Jag gör själv en del knasiga saker, tror jag har nämnt det förut. Och, icke att förglömma, så är de precis som korpdotter skriver beroendeframkallande. Tar man bara Propavan i rätt tid, så brukar det funka med bara dem.

Varma tankar och kramar till dig, och allt du behöver när du har slut på krafterna!