Nu är han hemma. Och allt börjar bli... fint. Han är inte lika främmande längre.
Känns dock fortfarande som om det är vår första date. Nästan. Shit.
Ja, orsaken till att jag hoppar in här nu är för att säga förlåt om jag inte kommenterar
i den utsträckning jag skulle vilja. Jag läser och tänker på er dock.
Allt fint till alla fina!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Samma här ... läser, men är för trött och har för lite tid för att skriva några kloka kommentarer :-)
Lycka till med Kärleken!
Värme från mig
Du är här, det räknas.
Och tack! (Ang. Mr Love) Är fortfarande inte helt övertygad om att det är MIN "karl" som ligger i sängen dock. Men snart...
Jag kommer säkert att skriva lite om det snart... Nu är hjärnan mos och jag ska yoga lite för att vakna.
Kramar!
Skicka en kommentar