Läste nyss hos korpdotter att DN hade en sonettmaskin. Jag provade. Haha, var rätt roligt faktiskt. Här kommer den.
Hur mycket kan ens intellekt prestera?
Man undrar vad ens hjärna kan förmå
Man skriker högt, men ingen tycks förstå
Det känns som om man skulle explodera
Man vet att detta inte får fallera
Det mål man har i sikte ska man nå
Men vänta, vad är det som krånglar så?
Ens kropp, ens minne allt tycks haverera
Kan någon enda människa förklara!
Man anar ett slags tillvarons komik
Det är ens öde, att man dömts att vara
Man får en filt. Man tuggar på en flik
Man äger varken vilja eller snara
Man diskuterar Nietzsches estetik
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
:) på nåt sätt tyckte jag att de var rätt olika som helhet även om en del rader är samma...
värme
:) Jo, du har rätt. Och att meningarna är lika ÄR ju faktiskt inte konstigt. Haha, jag menar. Det ÄR ju trots allt ett maskineri som ligger bakom. :)
Tänkte bara berätta att jag beställt nyaste numret av Femkul hem... Går inte att få här i Finland. Tack för rekommendationen : )
Kul att du beställt nanna! Tror inte att du ska ångra dig. :)
Värme till dig
Skicka en kommentar