torsdag 20 september 2007

Hos psykologen

Jag är helt slut och har världens huvudvärk och skriver kanske osammanhängande.

Jag är så glad att jag tog mig till psykologen (A) iallafall. Vi pratade kring brevet jag skrivit och jag grät för första ggn i hennes närhet. (Vi har "jobbat" ihop i snart 4 år). Hon blev lite ledsen över att jag inte tagit upp detta med henne i terapirummet, då hade vi kunnat jobba kring det. Jobbat på att förändra. Du får visa mig hur JAG blir en BRA psykolog för just DIG, sa hon. Ja, jag vet inte. Jag orkar liksom inte visa. Det är det som är grejen. Jag skulle önska att någon visade mig hur jag ska orka vara människa.

Vi pratade mycket om mycket och det var otroligt skönt. Hon bekräftade mig och den lilla inom. Jag är för första gången närvarande i alla känslor, alla svek, alla åldrar, ja hela livet med dess jobbiga ingredienser. Och ja jag är tydligen i en akut fas nu och det är stort och bra att jag kommit hit och jag är duktig och så vidare. Ja. Antar att det är så. Hon visade mig också sin första riktigt mänskliga sida. När tiden led mot sitt slut sa hon med tårar i ögonen att hon så hemskt gärna vill fortsätta att arbeta med mig, hon sa att jag är underbar och en sann kämpe. Det var helt superstort för mig att höra.

Redan på måndag ska vi ses igen. Hon tycker så. Hon tycker också att jag ska tänka ut tills dess, hurvida jag vill fortsätta med henne eller inte. Vill jag det inte ska hon hitta en ny bra psykolog åt mig. Hon har också tänkt i de banor jag har gjort, gällande andra metoder (än verbal terapi), för att komma åt min dissociation, och känslorna. De där i magen som så sällan kommit fram i terapirummet. Det finns för dåligt med sådant i vår stad sa hon. Hon har jobbat på att ledningen ska "köpa" hennes idéer och förslag, men icke. Oj, önskat att vi hade pratat om sådant tidigare.

Men, det finns iallafall en bildterapeut hon känner till och hon ska kontakta henne och försöka få in mig där. Isåfall kommer jag att ha minst en och en halv timma taktilmassage i veckan, minst en timma terapi (verbal) och en timma bildterapi. Oj, det är bara att vara tacksam. Bäst att vara det, annars dyker ett monster upp på högra axel och säger att jag är en otacksam liten skit som manipulerat till sig hjälpen. Bara för att jag tycker så synd om mig själv, buhu.

Det kändes rätt fint efter vårt samtal, tyvärr gjorde jag misstaget att bestämma träff direkt efter med en tjej jag umgicks med mycket tidigare. Hon är mitt uppe i karriären och mår så bra och tycker att allt annat är förkastligt. Jag lyssnade så gott jag kunde över den heta tekoppen och berättade sedan kort om min situation. Då säger hon ; gud alltså ibland när jag lyssnar på dig så tänker jag... missförstå mig rätt... kan du inte bara bli lite mer ytlig? sluta att grubbla och tänka så mycket på sådant som varit och liksom bara... vara här och nu?

Eh, eh.... Jag gav henne svar på tal och sedan hade jag ingen stor lust att sitta kvar.

Nu ska jag dricka kaffe.

4 kommentarer:

Anonym sa...

jag satte morgonteet i halsen nu tror jag... "kan du inte vara lite mer ytlig" ??? alltså... äh, jag lyckas inte säga nåt, jag blev stum. du ska veta att du är modig och stark och bra. hoppas verkligen att du får hjälp som kan hjälpa dig nu. och att du vågar lyssna på dig själv. om psykologen tycker att hon kan hjälpa och lyssna och ändra sig så är det kanske så. ni kanske hittar rätt ihop. men om det fortsätter kännas fel ett tag till så hoppas jag att du vågar säga att vill ha nån annan. och det där med att vara tacksam. ja, man kan ju vara det om man vill. fast är man sjuk borde det vara en rättighet att få vård som hjälper en...

värme och kramar

Luftrum sa...

Jo jag vet, finner liksom inte ord jag heller. Kommentarer överflödiga. Nu i efterhand känner jag faktiskt att jag tycker synd om henne. Som fungerar så.
Tack för dina ord iallafall. Du vet, jag försöker att säga dem till mig själv, men just nu fungerar det inte så bra som jag skulle önska. Och gällande psykologen, ja, jag tror faktiskt att jag ska ge henne/oss en chans till (igen), men fungerar det inte denna gg blir det byte. Hoppas hoppas på att vi (dina ord) hittar rätt ihop dock.

Värme och kramar till dig med!

Nanna sa...

Ingen trevlig kompis precis. Tycker du ska skita i henne, vänner säger inte sådant där! Kram!

Luftrum sa...

Nanna ; nä, jag vet. I vanliga fall skulle jag ta hänsyn till hennes "issues" och tänka, hon säger så pga av att... Men fan, screw it. Jag gör slut med henne, inte bara pga detta då.

Kram!