Jag sitter här och är lite sur. Kanske jag borde välja att vara glad, le och vara tacksam över livets oändliga äventyr?
Just nu är jag rastlös, ångestfylld, ledsen, arg, frustrerad, irriterad och lite glad.
Jag sitter och funderar över varför mitt visakort inte fungerade i Norge när det står klart och tydligt på Nordeas hemsida att det ska göra så? Jag är lite sur över det och det faktum att jag måste ta mig till banken och "reklamera". Stupido.
Jag är ledsen på min M men uppvisar en sur T när vi pratar. Jag är liksom så trött på att prata om allt och inget som har med något viktigt att göra. Vi pratar om vad han köpt för lunchmacka och om vad jag haft för mig under dagen. Ja, har du gjort något idag? Frågan provocerar mig lite. Nä, svarar jag torrt. Eller jo, allt egentligen, svarar jag sedan. Jag har jobbat! Extremt hårt och ändå klarat av att maila och ringa myndigheter och annat att ta itu med.
Jaha.
Jag är leds på att han inte alls förstår. Och inte vill eller klarar av att förstå. Vi glider längre och längre ifrån varandra och när jag frågar vad vi gör åt det rycker han på axlarna.
Fan. Jag är arg så det pyser ur öronen.
Imorgon ska jag på massage och dessutom träffa M's lillasyster för att titta på klänningar. Gissa, om en vecka åker jag till Norge igen. Jo, det är sant. Stor påkostad gala som hans företag anordnar. Klädkod utan dess like. Måste försöka hyra klänning eller nåt. Not very excited about it.
Ikväll måste jag ta en propavan. Klarar inte av att somna om kvällarna. Kroppen omöjlig att lugna ned.
M är ute och spelar biljard med sina jobbarpolare och några kvinnor de träffade vid biljardhallen. Just nu önskar jag honom biljardpinnen up his...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
det är nog bäst att jag inte skriver så mycket, annars blir det bara svordomar och annat dumt. men jag undrar, finns det nåt han är beredd att göra för att er relation ska bli bättre? eller är det bara du som ska ändra dig? att rycka på axlarna blir inget bättre av, vad jag vet. (och så undrar jag, skulle inte du till stockholm på konsert? eller har jag blandat ihop allt?)
vill skicka massor av kramar och styrka och ljus till dig!
Hej fin. Tja, saken är den att han inte är en man av ord alla ggr (förutom när det gäller att skriva musik). Vad har detta att göra med något undrar du? Well, drar ett exempel. Han vet hur arg och frustrerad och ledsen jag blir när han kommer sent, från jobb t.ex, utan att höra av sig, detta hände i Norge och iofs hade han inga pengar att ringa för, men det har hänt andra ggr också. Jag vänder taggarna utåt och han kan förklara såhär, jag gör ALLT för att du ska bli nöjd, men du blir ändå aldrig det! Allt jag gör blir fel! Jag ger upp! Också berättar han om hur snabbt och intensivt han jobbat för att hinna hem till oss. (Hans jobbarkompisar kan intyga detta.) Men för mig, ja. Klart det räknas att han GÖR sådana saker, men fortfarande kommunicerar vi inte om detta. Han förstår nog inte varför jag har sådana problem med tillit just nu, varför jag behöver känna att han respekterar min process och erkänner allt den tillför.
Ja, babbel babbel, förstod du något? vet knappt om jag gjorde det. Men som du skrev, det känns på riktigt som om det bara är jag som ska jobba på vår relation. Just nu skiter jag i skiter i skiter i. Jag vill ha harmoni runtomkring mig, men han tillför kaos.
TACK för kramar och allt! Skickar mängder tillbaka
Och just, blir ingen konsert. Känns jättetufft att missa, men ska till England i början på nästa år, och planerar att se dem då. Orsaken till att jag inte åker är pengar. Min dotter fyller år om två veckor, plus att vi ska ha jul här hemma i år, vilket medför rätt stora kostnader för mat osv.
Kram igen
Skicka en kommentar