Upprörd igen. Måste andas. Djupa andetag, såja.
Gått runt hela morgonen och undrat varför mor inte hört av sig gällande tid de ska hämta dotterdottern. Hmm. Är de fyllesjuka? har mamma tagit en överdos av något av allt hon proppar i sig för att lindra ångest? ringer far snart och säger att jag tagit livet av henne? Hmm. Knak knak. Vi bakar lite mer och väntar på samtal.
Pling plong! Va? vem kan det vara? Ah, mor och far oanmälda. (T springer runt med panik i kroppen och gömmer alla böcker om incest och allt annat de kommer att granska). Mor vet att jag inte vill att de ska komma hit. Det måste hon ha förstått, så då kommer vi utan att låta T (jag) förbereda sig. Bra idé. Hon (jag) ska minsann inte tro att hon kan komma och bestämma upplägg här inte. Nej nej. Här är det vi som håller i trådarna.
Trodde ni ja. Jävla as.
Jag fick också se för första ggn att min dotter inte är helt bekväm i deras sällskap. Kanske för att jag tillåter mig att vara mer uppmärksam nu. När jag inte hela tiden ifrågasätter mina erfarenheter. Iallafall, min dotter skulle klättra upp i sin nya loftsäng och visa morfar att titta, häftigt va! Titta så högt uppe jag är! Och vad hände? Jo, för första ggn sedan vi införskaffade sängen, så ramlar hon ned ifrån översta trappsteget. (Hon är så nervös.) I vanliga fall hade hon börjat stortjuta med en gång hon nuddade golvet. Men inte nu. Inte med mormor och morfar i samma rum. Hon bara tittar panikartat på mig med tårar i ögonen, och jag går fram och tar om henne och bekräftar och säger att jag förstår att det gjorde ont osv. Då gråter hon tyst mot min hals.
Hit, men inte längre.
Nu är de någonstans med henne. Vet inte vart, kanske tar de hem henne till sig, trots att jag protesterat. Ont i magen men känner att detta händer av en orsak, en ny insikt och ståndpunkt kommer till mig. Aldrig mer. Aldrig detta.
Hit, men inte längre.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
dumma människor. lilla säger att hjon tycker att du ska bita dem i tårna. fast stora kanske tycker att det låter lite äckligt, men kanske du fattar principen. liksom hårt så tårna går sönder. så de kommer ihåg att de är dumma varje gång de rör på dem.
du är bra. de är dumma
(lilla är jätteorolig nu att de inte kommit hem med henne)
värme
Min lilla skrattar lite och blir sådär busigt varm i kroppen. "Bita i tårna", det vore nåt!
Tack för din omtanke finaste lilla korp. Och jo, hon är hemma nu. I tryggt förvar, och så kommer det att fortsätta hädanefter.
Värme till lilla och stora korp
lilla ångrade sig. jag var tvungen att sätta mig vid datorn bara för det. för att säga att det är bättre att bita i tummen. för man slipper dra av dem strumporna då. och tummarna använder man mer. man ska bita tills det knakar liksom. det var nåt småsyskon som gjorde det på henne. jätteont gör det.
bra att hon är hemma
kramar om du vill
nu känner jag för att svära igen. vilka svin. de verkar ju totalt skita i dig. vad är det för slags kärlek? inte alls, om du frågar mig. återigen, det är nog genom människors handlingar man ser vad de går för, inte deras ord. tror jag, i alla fall när de går isär.
kramar
Tack för att ni skriver. Och finns. Lilla blir jätteglad att det finns snällisar som visar att hennes verklighet inte är ett påhitt, som bara finns i hennes huvud.
Kramar och snällt
hemkst av dom att kränka er så, fantastiskt starkt av dig att klara att se och att stå upp för er.
jätteheja dig!!!
Mim : Tack för stöd. Känner mig stärkt!
Skicka en kommentar