onsdag 7 november 2007

Oh ho.

Å gud ge mig styrka. Nyss tagit en liten lightkonfrontation via sms. Med min mor. Sagt att jag inte vill att min dotter ska sova där. (Lång historia). Jag har förklarat för dottern att jag inte vill att hon ska sova där, men att jag inte kan ge någon närmare förklaring till varför i nuläget. Hon blir såklart förvirrad. Min lilla med. Vi. har. sagt. nej.

Jag är helt skakig och ingen förstår varför jag reagerar. Hur jag reagerar. Min sambo försöker, men ja.

Fan.

2 kommentarer:

Anonym sa...

åh! du är så bra! jag tänkte skriva nu att det är livsfarligt att bryta reglerna sen man var liten. fast det är ju det det inte är. det känns livsfarligt, att säga emot, säga nej, göra saker på sina villkor och ge sig själv tillåtelse att ha gränser. men egentligen är det motsatsen till livsfarlgt. för det är det som ger en rätten till sitt eget liv. tar tillbaka sig från de dumma. förstår att det blir skakigt och jobbigt. men hoppas att du kan känna det stolta och starka och modiga med, iaf sen när det lugnat sig lite. du är bra. bra!

värme och kram

Luftrum sa...

Å, tack så hemskt mycket för din kommentar korpdotter. Om du visste hur den värmer. Har försökt att bekräfta och berätta för mig själv och mina små ungefär det du säger, men att höra någon annan säga det, som dessutom v e t, åh, tack.

Fina du. Kramar.