Jag är arg idag. Arg, förbannad, pissed. Min sambo har blivit lite av en katalysator för all vrede som vill fram. (Nu är det bara att komma fram till var allt hör hemma, för vissa saker i vår relation gör mig faktiskt förbannad. Riktigt ursinnig faktiskt.)
Terapi igår. Vi pratade en del om allt som händer i nuet. Om relationsstressen och hur den påverkar min process. Vi pratade en del om nya minnen jag fått. Om vilka kopplingar jag drar osv. Vi kom fram till att vi skulle gå in en del djupare i minnena efter jul. Jag har en tendens att minnas specifika händelser, men allt blockeras när det kommer till att minnas hur jag kände, upplevde, alltsammans. Övergreppen. Jag har också kommit fram till att det finns två st förövare från barndomen. Min far och hans bästa vän.
Min fars vän var en polis som fick sparken från sin tjänst. Han har åkt dit för bland annat rattfylla och man hade funnit barnporr i hans dator.
Jag minns hur jag vid 6-års ålder sitter med pappa och hans vän vid köksbordet i vår sommarstuga. De dricker och är berusade och pappas vän sitter och pratar porr och sex med både mig och min far. Han berättar bl a om hur sexig han tycker att jag är.
Jag är arg idag. Arg, förbannad, pissed.
(Just nu vill jag aldrig aldrig, att en man ska titta på mig erotiskt. Detta har kommit jättestarkt i dagarna, och inte en sekund för sent att ta itu med. Jag kräks vid all jävla objektifiering av kvinnors kroppar, och man matas dessutom med det varje. förbannade. dag.)
Nu ska jag sparka på lite kartonger för att sedan ta mig till stan för att köpa julklappar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
jag tror ilskan är bra, berättigad, och läkande. blir ju inte bra om man låter den gå ut över någon annan, som är oskyldig men som finns nära till hands. men det är ju helt överjävligt att de gjorde sådär med dig. det är bra du är arg. på de där asen som förstörde så mycket.
jag hoppas du hittar sätt att få ur dig ilskan
värme, kramar om du vill
Ja, det är väl så. Att den är berättigad, ilskan. Det har dock tagit mig rätt länge, och återigen, inte en sekund för sent, att ta mig hit. Jag har för länge tvivlat mina minnen och varit frustrerad över att det är så få visuella. Och ja, detta har ju medfört att jag på något sätt inte tagit mig snabbt fram, i min läkningsprocess. (Säger detta utan fördömande gentemot mig själv, för jag vet ju att hur man minns osv är väldigt individuellt, likaså tiden det tar.)
Men ja, babbel babbel. Det är som du sa lätt att ta ut det på fel människor, och just nu är jag så fruktansvärt osäker på vad som egentligen ska ligga hos min sambo, och vad som ska ligga hos mina förövare.
Tack för kramarna, fina. Skickar tillbaka massa varma, goa!
den 20 december 2007 16:59
en trött liten hälsning och många varma kramar från mig. som vanligt, jag känner igen mig så himla väl. så himla. fan att det ska vara så. fan ta dem.
Fint att se dig breaking free. Blir också som vanligt glad (missförstå mig rätt) att du känner igen dig. Känns mindre ensamt och mindre skamfyllt då. På något sätt.
Tänker på dig!
Skicka en kommentar