Min kropp är avdomnad och jag orkar inte medverka i verklighetsspelet.
Den kvällen då jag var så rädd blev jag ännu räddare framåt natten. Min sambo blev för full. Och min sambo förvandlades på något sätt till en självuppfyllande profetia när det kom till min rädsla. Jag förklarade om min rädsla för honom och ja, han blev antagligen så rädd för att förstöra, att han gjorde just det.
Han bråkade och skrek och sa att det var slut. Lång historia där jag självklart medverkar. Dock inte så mycket negativt för att förtjäna frustrationen och de arga orden.
Jag sov inget den natten utan låg mest och skakade. Han blev full och dum och gjorde mig illa. (Mentalt). Och det verkar inte som om jag kommer över det så lätt.
Önskar att jag kunde ge er hela bilden, men jag är på tok för slut. Men ja, vi är tillsammans. Men jag är ledsen och rädd och drar mig undan och han ångrar sig men vill inte gärna prata om det som hände. Det gör att min rädsla och min lilla drar sig undan ännu mer. Och han blir mer och mer defensiv .
Jag vet verkligen inte just nu.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Fina! Vill skicka dig en massa kramar och styrka! Du är stark och du är bra. Vet det. Jag håller på dig.
vill skicka värme och trygghet till dig. förstår att lilla blir rädd och har svårt att klara av det. speciellt när han inte vill prata.
massa kramar om du vill
Tack båda två! Och tar gärna emot era kramar och kramar tillbaka.
Jag tänker på dig och väntar på att du ska komma tillbaka.
Kram
Skicka en kommentar