Dagen dagen har börjat helt ok. Förutom en liten, liten (stor, stor) diskussion vid frukostbordet. (Gällande energipolitik). Jag och sambon kan inte diskutera politik med varandra alls. Väldigt sällan iallafall. Vi blir båda för känslomässigt insyltade i hela byta-ord scenariot. Jämt och ständigt.
Nu ligger jag med min bärbara i knäet och bara myser. På soffbordet framför mig står en kopp med typ världens godaste kaffe.
Gällande mitt förra inlägg har vissa saker hänt. Jag har tagit mig ur det värsta känslokaoset, jag är fortfarande inte helt... ja, i mitt esse. Men det förvirrade tillståndet är nu lite mer klart. Ser lite bättre. Kan nu vara lite mer långsynt, sort of. Jag har ringt runt och fixat och trixat lite i ett försök att skaffa dottern hjälp. Hittat en barngrupp för sexuellt utsatta. Talat med en underbar kvinna där som ska försöka att hjälpa mig/dottern på alla sätt hon kan. Känns fint och betryggande.
Alla hjärtans dag igår ja. Mhm, inget särskilt hände i vår värld under den dagen. Vi var i och för sig på bio, jag dottern och M. En helt ok kväll och tidigt insomnande. Idag firar dock jag och M vår ettårsdag under samma tak.
Och just, vet ni... På skärmsläckaren på min nya dator har sambon skrivit in "jag är älskad" med jättefina och svävande bokstäver. Så att jag aldrig glömmer säger han. Fint tycker jag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
fina du. vad skönt att det lugnat sig lite. jag har läst din blogg (fast att jag inte orkat skriva) och tänkt att du och jag har gått igenom nåt liknande nu ett tag, och då menar jag inte händelser utan känslor. det är skönt att få ett litet avbrott så att man hinner andas lite.
jag är så glad att du hittat den barngruppen, hoppas hoppas att den kommer att bli bra! du är tuff och bra som fixar att göra det bästa för både dig och din dotter, samtidigt. jag tänker på er och hoppas på allt det bästa.
kramar och värme och ljus
Tack vännen. Läst din blogg jag med, men som du säger... man tänker massa, känner igen sig, vill skriva något vettigt, men orden vill liksom inte låta sig hamna på papper (skärmen).
Tänker massa på dig med ska du veta.
Kramar snällt!
Skicka en kommentar